Radonmätning i restaurangen? Så här blir det enkelt
Som restaurang- eller barägare har du ett lagstadgat ansvar att säkerställa en säker arbetsmiljö för din personal. Det inkluderar att kontrollera radonhalter på arbetsplatsen, något som många underkänner eller skjuter upp i onödan. Men att mäta radon behöver varken vara komplicerat eller störa den dagliga driften om du planerar det rätt. Med rätt strategi blir radonmätningen en naturlig del av arbetet med att skapa en trygg och hälsosam arbetsplats.
Restaurangmiljöer innebär unika utmaningar när det gäller radonmätning. Stark ventilation från köksfläktar, undertryck i lokalen och konstant rörelse från personal och gäster kräver smart planering. Men det finns goda nyheter: en välplanerad radonmätning stör varken gästupplevelsen eller er dagliga drift. Tvärtom visar proaktiv mätning att du tar ansvar som arbetsgivare, vilket är en investering både i personalens hälsa och i företagets rykte. Att ha kontroll över inomhusmiljön är ett tecken på professionalism som både anställda och besökare uppskattar.

Förstå ditt ansvar och när du ska mäta
Ansvarsfördelningen kring radonmätning är tydlig men kan ibland orsaka förvirring. Som arbetsgivare är det ditt ansvar att se till att mätning genomförs och att radonhalten inte överskrider gränsvärdet på 200 Bq/m³. Om mätningen visar förhöjda värden är det däremot fastighetsägaren som ansvarar för att utföra och bekosta eventuella åtgärder. Detta gäller även om du hyr lokalen i ett flerbostadshus. Dialog med hyresvärden eller bostadsrättsföreningen är därför A och O för att säkerställa att alla parter förstår sina skyldigheter.
Mätning är ett krav i flera situationer. Vid nybyggnation, ombyggnation eller om det finns anledning att misstänka höga radonhalter måste en kontrollmätning genomföras. Det kan handla om att lokalen ligger i ett område med känd radonproblematik eller att byggnaden är uppförd av material som kan innehålla radon, exempelvis blåbetong. För att få ett tillförlitligt årsmedelvärde ska långtidsmätningen pågå under perioden 1 oktober till 30 april, då radonhalten tenderar att vara högre på grund av stängda fönster och ändrad luftcirkulation. Att förstå och hantera dessa risker är en central del i att skapa en säker bar- och restaurangmiljö för både personal och gäster.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är det arbetsgivarens plikt att se till att arbetsplatsen inte har förhöjda radonhalter. Om radonhalten överstiger referensnivån på 200 Bq/m³ eller om arbetstagarnas årliga exponering kan överstiga 0,72 MBqh/m³, måste en anmälan göras till Strålsäkerhetsmyndigheten. Detta gäller oavsett om du äger eller hyr lokalen. Viktiga tillfällen att mäta inkluderar:
- Vid nyetablering i en ny lokal
- Efter ombyggnation som påverkar ventilationssystemet
- Om det finns misstanke om förhöjda halter baserat på byggnadens ålder eller plats
- Som rutinmässig kontroll vart tionde år
- Efter att åtgärder vidtagits för att sänka radonhalten
Välj rätt mätmetod för din verksamhet
Långtidsmätning med spårfilmsdosor, som exempelvis Radtrak3®, är den primära och mest tillförlitliga metoden för att få ett juridiskt giltigt årsmedelvärde. Dessa små dosor placeras diskret i lokalerna under minst två månader, helst under hela mätsäsongen mellan oktober och april. De registrerar kontinuerligt radonhalten och ger en representativ bild av den genomsnittliga exponeringen över tid. Efter mätperioden skickas dosorna till ett ackrediterat laboratorium för analys, och resultaten levereras via e-post eller en digital plattform.

Korttidsmätning är ett snabbare alternativ som kan ge en indikation på radonnivåerna redan efter några dagar. Denna metod är användbar när du behöver en snabb uppfattning om problemets omfattning eller vill kontrollera effekten av en åtgärd omedelbart. Korttidsmätning ersätter dock inte långtidsmätningen när det gäller att uppfylla lagkrav, eftersom radonhalten kan variera kraftigt beroende på väderlek, ventilation och säsong. Momentanmätning, även kallad radonsniffning, kan vara ett komplement för att spåra var radon läcker in i byggnaden, till exempel genom sprickor i grunden eller dåligt tätade rörgenomföringar.
För att välja rätt metod behöver du förstå skillnaderna i syfte, noggrannhet och kostnad. Här är en översikt som hjälper dig att fatta rätt beslut:
| Mätmetod | Mättid | Syfte | Noggrannhet | Kostnad |
|---|---|---|---|---|
| Långtidsmätning (spårfilmsdosa) | 2–7 månader | Juridiskt giltigt årsmedelvärde | Hög | 500–1 000 kr/dosa |
| Korttidsmätning | 2–7 dagar | Snabb indikation, kontroll av åtgärd | Medel | 1 000–3 000 kr |
| Momentanmätning | Några timmar | Lokalisera inläckage | Låg (punktmätning) | 2 000–5 000 kr |
Planera placeringen av dosorna steg för steg
Placeringen av radonmätdosorna är helt avgörande för att få tillförlitliga resultat, och i en restaurang med kraftig ventilation och undertryck från köksfläktar är det extra viktigt att tänka igenom var dosorna placeras. En felplacerad dosa kan ge missvisande resultat, antingen för låga eller för höga värden, vilket gör det svårare att bedöma den verkliga situationen. Här följer en steg-för-steg-guide som hjälper dig att planera på rätt sätt.
Steg 1: Kartlägg lokalerna. Börja med att identifiera alla vistelsezoner där personalen tillbringar mycket tid, såsom kök, bardisk, kontor, personalrum och eventuella källarutrymmen. Fokusera på de områden där personalen arbetar regelbundet och där det finns risk för exponering över tid. Gästutrymmen är också viktiga, men det är de anställdas exponering som är lagstadgad och därför prioriteras. Källare och andra lågliggande utrymmen är särskilt utsatta för radon eftersom gasen söker sig från marken uppåt.
Steg 2: Beräkna antal dosor. Som huvudregel behöver du minst två dosor för att få ett representativt mätvärde. Om restaurangen eller baren är utspridd över flera våningsplan, lägg till en dosa per plan. För större lokaler som överstiger 150 m² rekommenderas ytterligare en dosa per 150 m². Det här ger dig tillräckligt med mätpunkter för att fånga upp eventuella variationer i radonhalten mellan olika delar av lokalen.
Steg 3: Placera smart i köket. Köket är en utmaning eftersom den kraftiga ventilationen från fläktar kan påverka mätresultatet. Undvik att placera dosor direkt vid spisar, ugnar eller stora fläktar där luftströmmen är som starkast. Välj i stället en plats i andningshöjd där personalen arbetar regelbundet men där luftdraget är mindre påtagligt, exempelvis på en hylla vid förberedelsebordet eller i ett skåp som används ofta. För att få rätt resultat kan du behöva justera ventilationssystemet något under mätperioden, vilket också kan vara en bra anledning att se över om ditt storkök fungerar i toppskick med rätt underhåll och ventilation.
Steg 4: Placera i servering och bar. I serveringslokalen och bakom bardisken ska dosorna placeras diskret där de får vara i fred under minst två månader. Tänk på platser som sällan blir störda av städning eller omflyttning av inventarier, till exempel under en fast bänk, bakom en hylla eller vid en gardin. Undvik platser nära dörrar och fönster där drag kan påverka resultatet. Diskretionen är viktig både för att skydda dosorna och för att inte skapa onödig oro hos gäster som kanske undrar vad de är för små plasthållare som hänger på väggen.
För att vara säker på att allt går rätt till och att du får juridiskt giltiga resultat kan det vara en god idé att få professionell hjälp med er radonmätning i restaurangen, från planering och placering till analys och tolkning av resultaten. En expert kan också ge råd om hur ni bäst hanterar ventilationssystemet under mätperioden för att få ett så korrekt resultat som möjligt.
När mätningen visar för höga värden din handlingsplan
Om mätresultatet visar att radonhalten överstiger 200 Bq/m³ finns det ingen anledning till panik. Ett förhöjt värde är inte en akut fara, men det är en tydlig signal om att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö på lång sikt. Radon är en känd riskfaktor för lungcancer vid långvarig exponering, så det är viktigt att ta situationen på allvar och agera systematiskt. Här är din handlingsplan i tre steg:
Steg 1: Anmäl till Strålsäkerhetsmyndigheten. Om radonhalten överstiger referensnivån på 200 Bq/m³ är du enligt lag skyldig att göra en anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten. Detta görs enkelt via deras digitala e-tjänst. Anmälan är inte något negativt, utan ett sätt att säkerställa att situationen hanteras korrekt och att nödvändiga åtgärder kommer på plats. Det är också en del av er dokumentation av arbetsmiljöarbetet.
Steg 2: Kontakta fastighetsägaren. Det är fastighetsägarens ansvar att utreda orsaken till de förhöjda radonhalterna och att bekosta de åtgärder som behöver vidtas för att sänka nivåerna. Om du hyr lokalen måste du omedelbart informera hyresvärden eller bostadsrättsföreningen om mätresultatet. Enligt Boverkets riktlinjer är fastighetsägaren skyldig att åtgärda radonproblem i flerbostadshus och lokaler. Ha en dokumenterad dialog och följ upp att åtgärder kommer igång.
Steg 3: Utred orsaken och välj rätt åtgärd. För att kunna välja rätt åtgärd behöver man förstå var radonet kommer ifrån. Ligger problemet i byggnadsmaterialet, exempelvis blåbetong som användes i byggnader från 1930- till 1970-talet, eller kommer radonet från marken genom sprickor och otäta genomföringar? En radonexpert kan göra en detaljerad utredning, ibland kallad källspårning, för att lokalisera inläckagen och rekommendera rätt åtgärd. Vanliga och effektiva åtgärder inkluderar:
- Förbättra eller justera ventilationssystemet för att öka luftomsättningen och skapa ett svagt övertryck i lokalen
- Täta sprickor i grunden, runt rörgenomföringar och vid anslutningar mellan golv och väggar
- Installera radonsug eller en radonbrunn som aktivt ventilerar bort radon från marken under byggnaden
- Måla innerväggar med radonspärr om radonet kommer från byggnadsmaterialet
- Förbättra dränering runt byggnaden för att minska fukttransporten genom grunden
Efter att åtgärder vidtagits är det viktigt att göra en uppföljande mätning för att kontrollera att radonhalten sjunkit till en acceptabel nivå. Detta ger också underlag för att dra tillbaka anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten om halterna nu ligger under 200 Bq/m³.
Ta kontroll över er inomhusmiljö idag
Att planera och genomföra en radonmätning i er restaurang eller bar är enklare än du kanske tror. Med rätt strategi och tajming blir det en smidig process som varken stör driften eller gästupplevelsen. Samtidigt säkerställer du en trygg arbetsmiljö för personalen, uppfyller era lagliga skyldigheter och stärker ert varumärke som en ansvarsfull arbetsgivare. En kontrollerad och säker inomhusmiljö är något som både anställda och gäster uppskattar, även om de inte alltid tänker på det aktivt.
Vänta inte med att agera. Om du inte gjort en radonmätning tidigare, börja planera redan nu inför kommande mätsäsong som startar 1 oktober. Kartlägg lokalerna, beställ dosor från ett ackrediterat laboratorium och se till att alla vet varför mätningen görs och hur viktig den är. En säker arbetsmiljö är inte bara ett lagkrav, det är också en lönsam investering som minskar sjukfrånvaro och ökar trivseln bland personalen. Att ha koll på radon är ett enkelt steg i rätt riktning mot en hållbar och framgångsrik verksamhet.
